Antal besökare

fredag 28 oktober 2011

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Vi har hat ett studiebesök ombord på en ro/pax färja nu i veckan med våra studenter som går Nordic Master (NOMAR) programmet här. Det är en påbyggnadsutbildning som vänder sig till yrkesverksamma som är intresserad av sjöfartsdomänen. Utbildningen ges på halvtid och elevernas bakgrund varierer, en del har varit eller är till sjöss men inte alla. Så det blev en genomgång av hela fartyget, maskin och bryggan förståss men också de som jobbar i inredningen. Det som jag fastnade för denna gången var faktiskt de som jobbade i inredningen med städning. De beskrev sin vardag med allt vad det innebär men vad som var speciellt intressant att höra var att de hade lyckats genomföra ett antal förändringar och förbättringar tack vare det systematiska arbetsmiljöarbetet ombord. Jätteroligt att höra exempel på när det fungerar!

måndag 3 oktober 2011

Regelutveckling - Jag behöver er hjälp!

Det långsiktiga målet med Maskinrumsergonomi och säkerhet är att ge input till en framtida regelutveckling i maskin. Det har varit många och långa diskussioner hur vi skall nå dit och hur vi skall få beslutsfattarnas lyssnande öra. Men nu verkar det som om det kan ha kommit en öppning. Jag har blivit ombedd av ett par klassificeringssällskap att skriva ett dokument om "Framtidens maskin- och kontrollrum", alltså försöka se i kristallkulan och sia om var vi är om fem år. Och det är här jag behöver er hjälp. Vad har ni för tankar om detta, hur ser arbetet ut i maskin om fem år?

Mina tankar kring detta handlar främst om larmsituationen och om automatisering. Larmen kommer knappast att bli färre och systemen inte mindre komplexa. Hur skall detta hanteras? Hur skall man presentera information så att man inte drabbas av "information overload" alltså inte ser skogen för bara träd?

Jag är jättetacksam för varje tanke och idé som ni har lust att dela med er. Här är äntligen en chans att påverka framtiden. Vad vill vi säga till klassen? Vilka områden kommer att växa, vad försvinner och vad tillkommer? Hur ser framtiden ut för maskin?

fredag 16 september 2011

En spännande vecka!

Nu i veckan har vi varit värdar för en konferens ErgoShip 2011. Vi har varit här i Göteborg och samlat folk från hela världen som är intresserade av olika human factors frågor inom sjöfarten. Tyvärr så var det enda föredraget som handlade om probelmställningarna i maksin det jag höll. Det är otroligt att det skall vara så lite intresse för maskinrummets frågor! Men det genererade i varje fall ett möte med representanter från tre olika klassificeringssällskap som vill diskutera regelutvecklingen i maskin.

Nu är de dessutom officiellt att jag får hjälp i projektet. Rekryteringen av en doktorand inom Maskinrumsergonomi och säkerhet är klar. Jag hade totalt 11 sökanden till tjänsten och valet föll till slut på en sökanden med en bakgrund som ergonom. Han har tidigare forskat på personlig säkerhetsutrustning (överlevnadsdräkter) så han är bekant med miljön ombord. Jag ser verkligen fram emot att få någon att bolla idéer med. Vi kommer att försöka få åka ut på lite fältstuder så några av er kanske får oss på besök.

torsdag 8 september 2011

Dags att starta bloggen igen!

Sommarens lediga veckor försvann otroligt fort. Det var mycket projekt med husen, byta panel, bygga garderober, fixa elproblem mm. mm. Det finns nog kvar lite av en ingenjör i mig trots att jag har suttit framför skrivbordet i så många år nu :-D! Det är en skön avkoppling att får göra någonting med händerna som motvikt till allt skrivande.

Hösttreminen gör alltid en rivstart. Nya och gamla studenter kommer och hela campuset tar liv igen. Våra studenter som går sista året skall skriva sina examensarbeten så det är ganska många besök av studenter som har idéer och tankar kring olika ämnen som de vill fördjupa sig i.

Här på avdelningen så har arbetet kretsat kring Ergoship 2011 som är den konferens vi skall hålla här i Göteborg i nästa vecka. Nästa veckas blogginlägg kommer att ge en sammanfattning av vad som har hänt och vad som diskuterats. Vi har långväga gäster bl a från Tasmanien, Korea och Kanada och det är alltid spännande att höra vilka sjöfartsfrågor man prioriterar i andra länder.

Jag är inne på den tredje "ronden" nu i urvalet av doktorand. Det har varit kvalificerade sökanden från hela världen, totalt 11 sökanden. Fem valdes ut och ombads komma in med liter mera specifika tankar kring maksinrummets specifika frågeställningar. Av dessa är två kallade till intervju.  Förhoppningsvis kan vi komma till beslut i nästa vecka.

Det är många idéer och projekt som surrar i luften just nu, bl. a. ett stort EU-call ligger som ligger ute nu så det kommer att bli en hel del arbete med att söka forskningsmedel. Men jag återkommer med mera information när några av planerna har blivit mera konkreta.

lördag 9 juli 2011

Semestertider!

Det är dags för lite semester. Som alltid så är det en hel delplanerat, klä om huset, bygga garderober och hinna med lite sociala saker också. Hoppas ni alla får en skön sommar så hörs vi igen i augusti.

torsdag 23 juni 2011

Memorial University

Det har varit tyst ett tag nu men det beror på att jag har varit och besökt Memorial University I St John's i Kanada http://en.wikipedia.org/wiki/Memorial_University_of_Newfoundland . Det är ett stort universitet och vi åkte dit för att lära oss mer om vad de arbetar med och vilken forskning de har inom sjöfartsnäringen. Det som jag främst var intresserad av var deras tillämpade forskning, alltså hur de gör verklighet av sina idéer. De arbetade tillsammans med ett företag. Universitetet hade idéerna och stod för forskningen. När produkten sedan hade kommit fram till en tidig prototyp fasade företaget succesivt in i processen för att utveckala prototypen till en färdig produkt. Det var verkligen inspirerande att se och jag hoppas att vi kan komma fram till hur vi kan samarbeta för att göra våra forskningsresultat tillgängliga branchen i form av verktyg.

De hade också ett stort antal simulatorer, både av det mera traditionella slaget så som brygg- och maskinrumssimulatorer, men också sådant som en frifallssimulator. Off-shore industrin är ju stor på östkusten så de hade också ett stort säkerhetscentra med träningsbassäng inomhus och ett stort övningsfält.

 Brandövningar

Inomhusbassäng

Kanada har ju en fantastisk natur och som tur var så hann vi med en en utflykt ut till kusten :-D!


torsdag 9 juni 2011

Mer än 1000 besök!

Nu har bloggen varit igång i fyra månader och har haft mer än 1000 besök. Det börjar komma in lite kommentarer också vilket är fantasktskt roligt. Det kanske kan bli ett riktigt bra forum där alla goda idéer och klokskap som finns ute i båtarna kan komma fram!

På måndag åker jag till Memorial University i Canada för att besöka en forskargrupp där. De arbetar bl a med 3D teknik bl a för att genföra "familirazation" av personal på riggar. Det är främst därför som jag åker dit, för att lära mig mera om denna teknik och det sätt att arbeta. Jag har ju en tanke att använda 3D för att kunna utvärdera designen av maskin med avseende på bl a arbetsmiljö innan kontrakt skrivs med varv och fartyget byggs. Kan man på detta stadium enkelt och kostnadseffektivt blanda in besättningen så tror jag att man kan råda bot på en hel del tokigheter som ställer till det. Men jag återkommer om en vecka och berättar mera om besöket.

tisdag 7 juni 2011

Tack för er medverkan!

Nu har jag genomfört tre fokusgrupper med maskinrumsbesättningar. Det har varit en mix av befäl och manskap med erfarehet från olika typer av fartyg. Två av fokusgrupperna är genomförda ombord vilket för mig är en extra "bonus". Det är alltid lika trevligt att få göra ett fartygsbesök. Utan att ha analyserat materialet så verkar det som om trenden håller i sig och det är en stor samstämmighet över vilka förändringar som har varit störst men analysen är inte klar sedan utan jag får återkomma med mera information när den är avslutad.

torsdag 26 maj 2011

Från ingenjör till operatör (?)

Veckorna rusar iväg, våren är ju alltid hektisk i utbildningssamanhang. Men jag har hunnit med både fokusgrupper och intervjuer. Tack alla ni som har medverkat, det har varit fantastiskt spännande att få ta de av hur ni ser på dagens arbete i maskin. Om jag skulle sammanfatta det hela så skulle ett preliminär slutsats kunna vara att utvecklingen har inneburit att rollen har förändrats från ett ingenjörsyrke till att vara mera ett operatörsyrke. Allt mindre tid finns till kärnverksamheten därför att administrativa sysslor tar allt störr del av tiden. Samtidigt är neddragningen av personal kännbar - mycket ensamarbete. Men det återstår fortfarande en omfattande analys av datan innan det går att säga något definitivt om resultaten. Är det någon som har några tankar om rollens innehåll och de förändringar som har skett?

torsdag 5 maj 2011

Stiftelsens belöningsdag

Som jag tidigare har sagt så är det Stiftelsen Sveriges Sjömanshus som helt finansierar mitt arbete inom Maskinrumsergonomi och säkerhet. Det är ju som de allra flesta vet bara en del av de många aktiviteter som SSS stödjer. Ett annat regelbundet återkommande event är deras belöningsdag där man delar ut olika typer av belöningar, Arbetsbelöning, Utvecklingsbelöning, Idrottsbelöning och Litteraturpris. De delar också ut Sjöräddningsbelöning för framstående sjömanskap vid incidenter och händelser.

Arbetspriset delas ut till personer som har kommit med förslag till förbättrande åtgärder ombord som på olika sätt gör arbetet enklare. I år delades det ut 27 Arbetspriser och av dessa så var det 18 priser som kom från maskinbesättningar. Det stärker mig i min uppfattning att maskinfolk gillar tekniska utmaningar som man kan överlista och göra bättre! Förslagen handlade om vitt skilda saker, bl.a. rengöring av spolluftkylare, verktyg för byte av hjullyftare, bullerskydd till verkstad mm. Du kan läsa mer om årets belöningar på http://www.marifond.se/wp-content/uploads/2011/05/SSS_Beloningsfolder2011.pdf . På Stiftelsens hemsida hittar du också information om hur du går till väga för att lämna in ett förslag.

måndag 2 maj 2011

Redo för fokusgrupper!

Man skall inte underskatta tiden det tar att lyckas rekrytera försökspersoner. Men nu har jag fått ihop två stycken fokusgrupper. En kommer att genomföras här på Chalmers och en ombord på ett fartyg. Jag ser verkligen fram emot detta att få sitta ner och få lyssna till hur erfarna "maskinare" diskuterar kring hur yrket har förändrats och vad det innebär att arbeta i maskin idag. Jag skulle gärna vilja ha en tredje grupp men om det inte lyckas så får jag se vad som kommer fram efter dessa två och sedan komplettera med enskilda djupintervjer. Att genomföra sådana här kvalitativa undersökningar är arbetsintensivt och analysen tar lång tid. Men jag tycker ändå att det är mödan värt för man får så mycket substans med sig. Jag återkommer när resultaten börjar ta form.

måndag 18 april 2011

Elektromagnetiska fält

Under våra fältstudier ombord genomförde vi en rad olika arbetsmiljömätningar både i kontrollrummet och ute i maskin. Den mätningen som besättningarna visade mest intresse för var mätningarna av elektromagnetiska fält som vi genomförde i kontrollrummet. Värdena var som högst nära eltavlorna och generatorbrytarna, där visade instrumentet mer än 100 micro Tesla. Fältet klingade emellertid av snabbt och var någon halv meter, meter ifrån tavlan endast delar av micro Tesla. Problemet med dessa lågfrekventa fält är emellertid att det inte är kartlagt om det är farligt och i så fall hur. På Arbetsmiljöverkets hemsida hittar man följande information;

"Arbetsmiljöverket har inte utfärdat några gränsvärden vad gäller lågfrekventa magnetiska eller elektriska fält i arbetslivet. För allmänhetens exponering har Statens strålskyddsinstitut gett ut allmänna råd, SSI FS 2002:3.  

I april 2004 gav EU ut ett direktiv, 2004/40/EC, som avser att skydda arbetstagare mot exponering för tidsvarierande elektromagnetiska fält. Detta direktiv ska överföras till svensk lag senast april 2012.

De värden som anges i direktivet avser att skydda mot de kända, omedelbara, negativa effekterna som orsakas av de inducerade strömmar och den energiabsorption, i form av värme, som uppstår i kroppen vid exponering för elektromagnetiska fält samt effekter orsakade av kontaktströmmar. 

När det gäller gränsvärden mot långsiktiga effekter saknar vi idag kunskap att ange sådana värden, till exempel vet vi inte vilka egenskaper hos fälten som skulle kunna orsaka ohälsa. Idag finns inga säkra belägg för hälsoeffekter på lång sikt." (http://www.av.se/fragorochsvar/187.aspx)

I väntan på yttreligare forkningsresultat tillämpas Myndigheternas försiktighetsprincip om lågfrekventa elektriska och magnetiska fält som innebär;

"Myndigheterna rekommenderade då gemensamt att om åtgärder, som generellt minskar exponeringen, kan vidtas till rimliga kostnader och konsekvenser i övrigt bör man sträva efter att reducera fält som avviker starkt från vad som kan anses normalt i den aktuella miljön. När det gäller nya elanläggningar och byggnader bör man redan vid planeringen sträva efter att utforma och placera dessa så att exponeringen begränsas." (http://www.av.se/teman/elektromagnetiska/myndigheterna/)

Att välja att placera eltavlorna utanför kontrollrummet när fartyget designas är ett exempel på hur försiktighetsprincipen kan tillämpas. Mera information om resultaten från våra mätningar ombord hittar du om du följer länken "Engine Control Rooms Human Factors Field Studies" som du hittar i länklistan.

onsdag 6 april 2011

Stress ombord

Stress är ett ämne man kan prata länge om. Min erfarenhet av att lära sig mera om detta har resulterat i att ju mera jag läser desto mindre tycker jag att jag kan :-)! Kroppen är ju ett otroligt finstämt instrument med en massa processer igång för att hålla oss i jämvikt med omgivningen och det vi gör.

Vi skickade ut en enkät för att undersöka stress bland maskinbefäl för ett par år sedan. Enkäten skickades ut till alla som var anslutna till Sjöbefälsförbundet (>1300) och vi hade en svarsfrekvens på över 54% vilket är mycket bra. Detta då speciellt med tanke på att enkäten var omfattande.

Det vi var intresserade av att underska var relationen mellan upplevd stress, de krav som arbetet ställer på individen, socialt stöd samt upplevd kontroll. Vi undersökte också hur maskinbefälen uppfattade sin roll. resultaten jämfördes sedan med en "normalpopulation".

Reultatet visade att jämfört med "normalpopulationen" så upplevde maskinbefälen en högre stressnivå och rollkonflikt medan de upplevda kraven visade sig vara lägre. Detta är vid första anblicken lite tvetydigt eftersom man traditionellt ser ett samband mellan stress och kontroll. En känsla av hög kontroll ger en lägre stressnivå medan känslan av en lägre kontroll ger en hög stressnivå. Kontrollen ger en känsla av att kunna påverka sin situation, att kunna lösa problem, att hinna med uppgifterna etc. Alltså måste maskinbefälens upplevda stress vara kopplad till något annat.

Vi hade också kontrollerat "negativ affektivitet" (NA) i enkäten. Detta kan enklast beskrivas som ett personlighetsdrag. Har en person hög NA så har man en tendens att se lite dystrare på livet. Glaset är halvtomt i stället för halvfullt som de som har lägre negativ affektivitet hellre ser det. Detta gör man ofta i samband med att man mäter stress för att det har en tendens att slå igenom och då måsta men ta hänsyn till detta i beräkningarna.

Nu visade det sig att maskinbefälen låg över normalpopulationen när det kom till NA... Ekvationen stämde ännu mindre nu efter detta så vi fick lägga pannan i djupa veck. Det kändes inte rimligt att tro att denna yrkesgrupp skulle ha en utpräglat negativ syn på livet. Det stämde inte alls med mina egna erfarenheter från sjölivet. Tvärt emot allt kan jag säga, jag betraktar maskinfolk som envisa problemlösare som ser en utmaning i de svårigheter som man kan ställas inför ombord. Så vi fick ta datan ett varv till.

Nu är vi ju så lyckligt lottade att det finns duktiga statistiker att tillgå som kan göra dessa ofta komplicerade beräkningarna och sedan hjälpa till att se vad vi kan läsa ut av alla siffror. När vi tittade på rollkonflikten i relation till NA så började läget klarna för här fanns ett samband.

En rollkonflikt innebär att det finns krav i yrkesrollen som är svåra att kombinera. Detta tror vi visar ett genomslag på NA (ett missnöje med rollen) och också kan vara det som genererar en högre upplevd stress. Analysen pågår så det går inte att betrakta som färdiga resultat än men tanken är intressant. Det stärker mig också i min uppfattning att man måste börja med att kartlägga de förändringar som har skett inom yrket och utgår från detta och den nya kravbild som detta genererar.

tisdag 29 mars 2011

Doktorand sökes

Nu växer Human Factorsavdelningen här på Chalmers. Vi söker en doktorand som skall jobba mot maskinavdelningen ombord. Tanken är att den person som får tjänsten skall börja efter sommaren och då fasa in i det arbete med rollerna i maskin som jag håller på med nu. När rollen väl är definierad så kommer vi att arbeta med att utifrån den fastlägga en kravspecifikation som innehåller de krav som man behöver ställa på designen av fartyget för att uppgifterna ombord skall kunna utföras optimalt.

Det finns många aspekter i detta. Det räcker inte att bara titta på vilken typ av teknik som skall finnas ombord och dess placering. Det organisatoriska perspektivet, alltså hur många som finns ombord och vilka roller de har, måste också vägas in.

Ja det blir en spännande vår och jag hoppas att vi kan locka många att söka tjänsten. Den kommer bl a att läggas ut på internet under veckan på http://www.chalmers.se/sections/aktuellt/lediga-tjanster .

måndag 28 mars 2011

Mayday, mayday...

Nu har jag under några veckor spridit information om projektet och efterfrågat försökspersoner. Jag har hittills fårr 3 svar. Jag behöver mellan 5 och 7 personer för att kunna genomföra en fokusgrupp. Finns det inte några fler som kan tänka sig att ställa upp? Det handlar om en insats på ca 2 timmar för själva intervjun och vi kommer att diskutera innehållet i arbetet i maskin och hur rollerna ser ut idag. Vi står för resekostnader och bjuder på lunch. Er insats är avgörande för att jag skall kunna genomföra undersökningen. Allt ni säger kommer att avidentifieras så att ingen person eller rederi kan gå att identifiera. Finns det inte några till som kan tänka sig att ställa upp? Snälla...

fredag 18 mars 2011

"En bild säger mera än tusen ord"

Jag tänkte ta tillfället i akt här och illustrera förra inlägget. Bilderna av kontrollrummet visar exempel från kontrollrum byggda -77, -84 och -07. Viss analog utrustning har ersatts av datorer men för övrigt så ser det inte särskilt annorlunda ut.




Detta kan då jämföras med utvecklingen på bryggan. Den äldsta bryggan är från slutet av 60-talet och den nyaste från -08. Nog har det här hänt en hel del med denna arbetsplatsens utformning!

torsdag 10 mars 2011

SOLAS V/15 i maskin?

Det finns fruktansvärt mycket kunskap skrivet om ergonomi och hur denna kunskap skall tillämpas i olika miljöer. Kunskapen spänner brett ifrån ren fysisk ergonomi som beskriver hur kroppen belastas, hur vi uppfattar olika färger och glanstal, hur vi tar till och använder olika typer av information, hur vi interagerar med olika nivåer av automatisering, till uppgiftsanalyser mm. mm. En uppsjö med etablerade metoder för att kunna utvärdera olika lösningar finns också tillgängliga. Det pågår också omfattande forsknings kring kontrollrumsdesign av landbaserade anläggningar.

Tidigare forskning, både av äldre datum och nyare sådan, visar att vi brottas med diverse problem i maskinavdelningen som kommer från mindre optimala designlösningar. I vissa fall så kvarstår många av de problemställningar som beskrevs i slutet på 70-talet än i dag. Man kan inte undgå att ställa sig frågan hur det kommer sig? Varför tillämpas inte all den kunskap som de facto existerar? När beslut fattas är jag övertygad om att ambitionen är att bygga "det bästa fartyget". Under mina intervjuer har jag emellertid fått höra många beskrivningar om hur mycket förändringar det är som utförs efter leverans, både av andra varv och av besättningarna själva.

Varför blir det så här? Är det en regelverksfråga, det så att det tvingande regelverket stödjer inte arbetsmiljön i tillräcklig utsträckning? Det är intressant i detta sammanhang att jämföra SOLAS V/15 som beskriver sju mål för arbetet på bryggan och hur arbetsplasten på bryggan skall utformas. Människan har fått ta plats här och man betonar vikten av ett effektivt bryggteam, att förebygga minimera merarbete och felhandlingar samt att relevant information skall vara lätt tillgänglig. Tyvärr så finns inte motsvarande skrivning för kontrollrummet. I "Paper I" i min avhandling (se länk A Life on the Ocean Wave) har jag tillsammans med en kollega jämfört bryggans och kontrollrummets design och gjort ett försök att tillämpa SOLAS V/15 på kontrollrummet. Inte för att detta kan vara hela lösningen men nog skulle det kunna ta oss en bit på vägen.

torsdag 3 mars 2011

Försökspersoner sökes!

Det har skett en lång rad förändringar under de senaste årtiondena ombord. Delså så har ju den tekniska utvecklingen inneburit förändringar i arbetsuppgifter och hur man arbetar ombord. Det är också färre besättningsmedlemmar ombord. Parallellt med detta så har kraven förändrats. Tidigare forskning visar att det är mycket lite av konsekvenseerna av dessa förändringar som vägs in när fartygen designas. Konsekvenserna är att besättningarna hittar sätt att "arbeta runt" dessa mindra väl genomtänkta lösningarna och detta påverkar arbetsmiljön ombord negativt.

För att undersöka detta vidare så kommer vi nu under våren att starta ett delprojekt som syftar till att kartlägga dels hur rollerna i maskin har förändrats samt hur dagens roll ser ut. Detta är sedan tänkt som en utgångspunkt för vidare diskussioner kring design och regelutveckling.

Vi söker alltså personer med lång erfarenhet (> 5 år) av arbete i maskin och vi vänder oss till alla befattningar. Du kommer medverka i en så kallad fokusgrupp där du tillsammans med 5-7 andra personer med liknande bakgrund kommer att diskutera kring rollernas förändring. Diskussionen kommer att ledas av en en diskussionsledare och vi kommer att banda samtalet. Detta kommer sedan ordagrant att skrivas ner och analyseras. Materialet kommer att avidentifieras så du kommer att vara helt anonym. Fokusgrupperna kommer att genomföras under våren.

Tyvärr så kan vi inte i sådana här sammanhang inte betala för din medverkan men självklart kommer vi att stå för dina omkostnader i forma av resa och eventuellt uppehälle. Så om du har lust att medverka, hör av dig via mail monica.lundh@chalmers.se .

onsdag 23 februari 2011

Analog eller digital utrustning - att lära från andra brancher

I går träffade jag i Stockholm två herrar som arbetar inom kärnkraftsindustrin. Syftet med resan var att ganska förutsättningslöst sitta ned och tala om de problemställningar som finns inom respektive branch. Kärnkraftverken har ju genomgått likartade förändringar som mång fartyg, det vill säga den äldre analoga utrusningen skall kompletterar och/eller bytas ut mot digital utrusning och datorer. Det visade sig att det fanns många gemensamma problem att lösa. Ett av dem var att går från det analoga till den digitala visningen av processen. De klara fördelarna med det analoga är ju bl a att informationen är tillgänglig för alla som är i kontrollrummet, det är enkelt att överblicka och ofta är den läsbar på ganska långt avstånd. Övergången till datorer och skärmbaserad presentation har sina fördelar men till nackdelarna hör ju att informationen är i princip bara tillgänglig den som sitter framför datorn. Kärnkraftindustrin försöker lösa detta genom att använda flera skärmar som är placerade runt operatören och även visning på storbildskärmar av sådan information som behöver vara tillgänglig för alla. Hur upplever ni i maskin denna övergång? Är det någon som har några tankar kring olika för- och nackdelar med dessa tekniker samt hur man med hjälp av datorer skulle kunna förvalta och förbättra den analoga teknikens fördelar?

fredag 18 februari 2011

Stiftelsen Sveriges Sjömanshus

Igår vad det dags för det regelbundet återkommande möten med de som finansierar mitt arbete inom projektet Maskinrumsergonomi och säkerhet. Forskningsaktiviteter finansieras externt och Stiftelsen Sveriges Sjömanshus, SSS, har gjort en stor satsning på forskningen inom detta område. Detta innebär bl a att vi en gång i halvåret träffas i en styrgrupp med representanter från SSS och Chalmers. Det är givande och inspirerande på många sätt. Förutom att det innebär en möjlighet för intressanta diskussioner så ger det mig en anledning att sätta mig ner och sammanfatta det gångna halvåret samt blicka framåt och planera verksamheten.

måndag 14 februari 2011

"Det är ju sådant man får göra på nätterna..."

Administrationen ombord verkar av många maskinbefäl upplevas som något av en börda. Jag har under resans gång fått möjlighet att intervjua ett antal maskinbefäl om deras arbetsmiljö och vad som påverkar dem. Introdusering av datorer har inneburit många saker och har hittills alltid kommit upp i intervjuerna. Konsekvenserna av datorernas segertåg ombord kan sammanfattas som så att "gamla" arbetsuppgifter utförs på annat sätt, en del har ersatts av datorer, vissa saker har underlättat men framför allt så har det tillkommit en massa uppgifter. Datorna erbjuder oanade möjligheter men när det inte finns en övergripande syn över allt som skall skötas via datorerna så kommer problemen. En teknisk chef beskrev sin frustration över att olika datorprogram inte kunde kopplas samman och konsekvenserna av det i följande citat:

"Ja just det va. Det är ju som de har nu fått ett nytt system för fakturor till exempel. Och, och då skall vi när fakturan kommer, de har ju skannat in den, den kommer då per dator då va. Det är ju att det går väldigt lätt va. Och de här komponenterna som vi beställer genom [underhållsprogram]* de skall ju kontrolleras av. Så vi har en lathund som jag fick göra va. Det var 27 moment för att skriva en faktura. 27 moment!
Och det… och då skall det… skall det dit, och dit och dit. Och sedan skall jag dit till [underhållsprogram]* och så skall jag in dit och så skall jag in dit och dit och dit och sedan där och där och sedan till spara. Och sedan tillbaka till [underhållsprogram]* och till [ekonomiprogram]* och så skall jag dit och den dit och dit och där och där och där. Kontera och spara och sedan kommer nästa upp va. 27 moment!"

Det är bara ett av många citat som beskriver situationen med tungarbetade system som är tidskrävande och som innehåller många moment för att kunna genomföra en uppgift. Administrationen är betungande och blir inte lättare av att systemen inte är användarvänliga. En annan teknisk chef beskrev situationen ombord så här:

"Det är ju sådant man får göra på nätterna när arbetsdagen är slut. Då får man ju… Det är ju som regel två jobb. Oftast i varje fall… Chiefar i mindre båtar… du skall jobba på dagen och vara kontorsgubbe på natten. (Skratt)"

Är det någon som har några kommentarer till detta? Ger det en rättvis bild av sitationen ombord på dagens fartyg?

* Citatet är avidentifierat

onsdag 9 februari 2011

Utvärdering av fartygsdesign

Ytterligare en kommentar har kommit via mailen.

"Instämmer med tidigare kommentar om att detta är ett bra initiativ. Hoppas att det strömmar in många goda idéer, för det är ju tyvärr ofta så att de goda idéerna annars kommer när fartyget väl är byggt och när besättningen har varit verksam ett tag. Denna forskning kan bli till en del av en dokumenterad kunskapsbank som kan komma redarna och skeppsbyggarna till gagn. Mycket av det preventiva ergonomiska arbetet ligger på ritningsstadiet och det bör vara lättare och billigare att ta tag i då, än när man ska ta det genom det förebyggande arbetsmiljöarbetet i den löpande verksamheten. I slutänden kommer det sjöfolket till nytta."
Hälsningar Tobias

Detta är en intressant kommentar och något av en hjärtefråga för mig. När jag har intervjuat maskinbefäl och manskap kommer det ofta frågor kring ergonomi upp. Hur besvärligt det kan vara att flytta stora och otympliga maskindelar, att det är svårt att komma åt, att det kan vara svårt att se instument och skaffa sig en överblick etc. Kort sagt, logisitken i maskinavdelningarna verkar i vissa fall lämna något mer att önska. Tyvärr så innebär det ju ofta stora och kostsamma ingrepp att rätta till detta i efterhand när fartyget är byggt.

Tanken att utifrån ritningarna kunna göra en ergonomisk utvärderning av fartyget är intressant. Tekniken med visualisering går fort framåt idag och används bl a i off-shoreindusrtin för att träna "familirazation" på riggarna. Det borde gå att på ett tidigt ritningsstadie göra detsamma med fartyg. Det öppnar också upp för en möjlighet att engagera den framtida besättningen i utformningen av fartyget och att ta tillvara på all den kunskap och erfarenhet som åker omkring på de sju haven.

måndag 7 februari 2011

Det här med internet!

Visserligen är det många som har internet ute på fartygen numera men ibland är det problem med länkarna. Jag fick denna kommentar på mail från en chief.

"Jag vill ge en stor eloge för ditt initiativ till att rama in och förmedla dessa för hela sjöfartsnäringen oerhört viktiga frågor! Alla vi som arbetar inom branchen vet att att det är en dynamisk värld i vilken förutsättningarna hela tiden ändras. Därför är det jättebra att ha den här typen av forum för både in- och utkommande information, reflektioner och synpunkter. Jag hoppas att bloggen kommer att nå ut på bred front och därigenom kunna skapa en genomslagskraft för de (ofta väldigt enkla) åtgärdar som är nödvändiga att vidtagas för att styra upp när det bär i väg mot fel kurs.
Jag kommer att följa detta!

Tack och lycka till önskar Mårten"

Tack Mårten! Jag hoppas verkligen att vi kan skapa en plattform för erfarenhet- och kunskapsutbyte.

söndag 6 februari 2011

Varför blogga om maskinrumsergonomi?

Syftet med denna Blogg är enkelt, det är att försöka hitta en plattform där jag kan nå ut med mina tankar om problemställningarna i maskin ombord. Min förhoppning är att det skall locka intresserade till att kommentera och på så sätt få till en dialog med ni som jobbar i maskin och alla andra som kan tänkas vara intresserade av dess frågor.

Maskinrumsergonomi och säkerhet, som forskningsprojektet heter, spänner över ett brett fält men har arbetsmiljön som fokus. Hittills så har det omfattat fältstudier, enkätundersökningar och intervjuer. Det har mynnat ut i diverse rapporter, artiklar och en avhandling. Det övergripande syftet med avhandlingen var att undersöka samspelet mellan fartyget, tekniken och människorna ombord för att försöka öka förståelsen för hur de senaste årtiondenas förändringar har påverkat sjömännens, speciellt maskinbefälens arbetsförhållanden och välbefinnande ombord. Resultatet visade bland annat;
  • Trots att bryggan och kontrollrummet har genomgått likartad utveckling så har arbetet med att anpassa arbetsplatsen till den nya tekniken och sättet att arbeta kommit mycket längre på bryggan än det har i kontrollrummet.
  • Många av de arbetsmiljöproblem som lyftes fram för dryga trettiotalet år sedan är fortfarande aktuella och nya problemställningar har tillkommit.
  • Designen av många maskirum och kontrollrum har inneburit att maskinbesättningen har tvingats anpassa sig på ett mindre ändamålsenligt sätt för att kunna genomföra sina arbetsuppgifter. En slutsats är att rådande kunskaper i ergonomi inte utnyttjas i designen av fartygens maskinavdelning. Konsekvenserna av detta är att besättningen hittar alternativa sätt att lösa uppgiften vilket ökar både risken för skador och för exponering av skadliga ämnen samt att det innebär ett mindre effektivt fullbordande av arbetsuppgiften.
  • Maskinbefälen rapporterar också en ökad stressnivå och en rollkonflikt men inga förhöjda nivåer av psykisk ohälsa. Det verkar inte som om arbetets innehåll eller kvalifikationsnivåerna är den huvudsakliga källan till arbetsrelaterad stress. Snarare, som indikeras av de höga nivåerna av rollkonflikt, är det motstridiga krav som ställs på driften av fartyget som verkar skapa en konflikt hos maskinbefälen. Dessa förväntas leva upp till sin professionella roll samtidigt som lönsamhetskraven skall mötas med minskade besättningar och korta hamntider.
Det fortsatta arbetet inom maskinrumsergonomi och säkerhet behöver fokusera på att ta fram underlag som kan användas för att revidera och utveckla de regelverk som styr utformningen av kontroll- och maskinrummen ombord. Sjöfartsnäringen är hårt konkurrensutsatt bransch och därför behöver målet med arbetet vara att påverka på internationell nivå.
Jag har som ambition att uppdatera bloggen minst en gång i veckan, kanske oftare. Om du som läser dessa problemställningar tycker det låter intressanta och vill dela med dig av dina tankar och idéer så ser jag fram emot det!