Nu har bloggen varit igång i fyra månader och har haft mer än 1000 besök. Det börjar komma in lite kommentarer också vilket är fantasktskt roligt. Det kanske kan bli ett riktigt bra forum där alla goda idéer och klokskap som finns ute i båtarna kan komma fram!
På måndag åker jag till Memorial University i Canada för att besöka en forskargrupp där. De arbetar bl a med 3D teknik bl a för att genföra "familirazation" av personal på riggar. Det är främst därför som jag åker dit, för att lära mig mera om denna teknik och det sätt att arbeta. Jag har ju en tanke att använda 3D för att kunna utvärdera designen av maskin med avseende på bl a arbetsmiljö innan kontrakt skrivs med varv och fartyget byggs. Kan man på detta stadium enkelt och kostnadseffektivt blanda in besättningen så tror jag att man kan råda bot på en hel del tokigheter som ställer till det. Men jag återkommer om en vecka och berättar mera om besöket.
torsdag 9 juni 2011
tisdag 7 juni 2011
Tack för er medverkan!
Nu har jag genomfört tre fokusgrupper med maskinrumsbesättningar. Det har varit en mix av befäl och manskap med erfarehet från olika typer av fartyg. Två av fokusgrupperna är genomförda ombord vilket för mig är en extra "bonus". Det är alltid lika trevligt att få göra ett fartygsbesök. Utan att ha analyserat materialet så verkar det som om trenden håller i sig och det är en stor samstämmighet över vilka förändringar som har varit störst men analysen är inte klar sedan utan jag får återkomma med mera information när den är avslutad.
torsdag 26 maj 2011
Från ingenjör till operatör (?)
Veckorna rusar iväg, våren är ju alltid hektisk i utbildningssamanhang. Men jag har hunnit med både fokusgrupper och intervjuer. Tack alla ni som har medverkat, det har varit fantastiskt spännande att få ta de av hur ni ser på dagens arbete i maskin. Om jag skulle sammanfatta det hela så skulle ett preliminär slutsats kunna vara att utvecklingen har inneburit att rollen har förändrats från ett ingenjörsyrke till att vara mera ett operatörsyrke. Allt mindre tid finns till kärnverksamheten därför att administrativa sysslor tar allt störr del av tiden. Samtidigt är neddragningen av personal kännbar - mycket ensamarbete. Men det återstår fortfarande en omfattande analys av datan innan det går att säga något definitivt om resultaten. Är det någon som har några tankar om rollens innehåll och de förändringar som har skett?
torsdag 5 maj 2011
Stiftelsens belöningsdag
Som jag tidigare har sagt så är det Stiftelsen Sveriges Sjömanshus som helt finansierar mitt arbete inom Maskinrumsergonomi och säkerhet. Det är ju som de allra flesta vet bara en del av de många aktiviteter som SSS stödjer. Ett annat regelbundet återkommande event är deras belöningsdag där man delar ut olika typer av belöningar, Arbetsbelöning, Utvecklingsbelöning, Idrottsbelöning och Litteraturpris. De delar också ut Sjöräddningsbelöning för framstående sjömanskap vid incidenter och händelser.
Arbetspriset delas ut till personer som har kommit med förslag till förbättrande åtgärder ombord som på olika sätt gör arbetet enklare. I år delades det ut 27 Arbetspriser och av dessa så var det 18 priser som kom från maskinbesättningar. Det stärker mig i min uppfattning att maskinfolk gillar tekniska utmaningar som man kan överlista och göra bättre! Förslagen handlade om vitt skilda saker, bl.a. rengöring av spolluftkylare, verktyg för byte av hjullyftare, bullerskydd till verkstad mm. Du kan läsa mer om årets belöningar på http://www.marifond.se/wp-content/uploads/2011/05/SSS_Beloningsfolder2011.pdf . På Stiftelsens hemsida hittar du också information om hur du går till väga för att lämna in ett förslag.
Arbetspriset delas ut till personer som har kommit med förslag till förbättrande åtgärder ombord som på olika sätt gör arbetet enklare. I år delades det ut 27 Arbetspriser och av dessa så var det 18 priser som kom från maskinbesättningar. Det stärker mig i min uppfattning att maskinfolk gillar tekniska utmaningar som man kan överlista och göra bättre! Förslagen handlade om vitt skilda saker, bl.a. rengöring av spolluftkylare, verktyg för byte av hjullyftare, bullerskydd till verkstad mm. Du kan läsa mer om årets belöningar på http://www.marifond.se/wp-content/uploads/2011/05/SSS_Beloningsfolder2011.pdf . På Stiftelsens hemsida hittar du också information om hur du går till väga för att lämna in ett förslag.
måndag 2 maj 2011
Redo för fokusgrupper!
Man skall inte underskatta tiden det tar att lyckas rekrytera försökspersoner. Men nu har jag fått ihop två stycken fokusgrupper. En kommer att genomföras här på Chalmers och en ombord på ett fartyg. Jag ser verkligen fram emot detta att få sitta ner och få lyssna till hur erfarna "maskinare" diskuterar kring hur yrket har förändrats och vad det innebär att arbeta i maskin idag. Jag skulle gärna vilja ha en tredje grupp men om det inte lyckas så får jag se vad som kommer fram efter dessa två och sedan komplettera med enskilda djupintervjer. Att genomföra sådana här kvalitativa undersökningar är arbetsintensivt och analysen tar lång tid. Men jag tycker ändå att det är mödan värt för man får så mycket substans med sig. Jag återkommer när resultaten börjar ta form.
måndag 18 april 2011
Elektromagnetiska fält
Under våra fältstudier ombord genomförde vi en rad olika arbetsmiljömätningar både i kontrollrummet och ute i maskin. Den mätningen som besättningarna visade mest intresse för var mätningarna av elektromagnetiska fält som vi genomförde i kontrollrummet. Värdena var som högst nära eltavlorna och generatorbrytarna, där visade instrumentet mer än 100 micro Tesla. Fältet klingade emellertid av snabbt och var någon halv meter, meter ifrån tavlan endast delar av micro Tesla. Problemet med dessa lågfrekventa fält är emellertid att det inte är kartlagt om det är farligt och i så fall hur. På Arbetsmiljöverkets hemsida hittar man följande information;
"Arbetsmiljöverket har inte utfärdat några gränsvärden vad gäller lågfrekventa magnetiska eller elektriska fält i arbetslivet. För allmänhetens exponering har Statens strålskyddsinstitut gett ut allmänna råd, SSI FS 2002:3.
I april 2004 gav EU ut ett direktiv, 2004/40/EC, som avser att skydda arbetstagare mot exponering för tidsvarierande elektromagnetiska fält. Detta direktiv ska överföras till svensk lag senast april 2012.
De värden som anges i direktivet avser att skydda mot de kända, omedelbara, negativa effekterna som orsakas av de inducerade strömmar och den energiabsorption, i form av värme, som uppstår i kroppen vid exponering för elektromagnetiska fält samt effekter orsakade av kontaktströmmar.
När det gäller gränsvärden mot långsiktiga effekter saknar vi idag kunskap att ange sådana värden, till exempel vet vi inte vilka egenskaper hos fälten som skulle kunna orsaka ohälsa. Idag finns inga säkra belägg för hälsoeffekter på lång sikt." (http://www.av.se/fragorochsvar/187.aspx)
I väntan på yttreligare forkningsresultat tillämpas Myndigheternas försiktighetsprincip om lågfrekventa elektriska och magnetiska fält som innebär;
"Myndigheterna rekommenderade då gemensamt att om åtgärder, som generellt minskar exponeringen, kan vidtas till rimliga kostnader och konsekvenser i övrigt bör man sträva efter att reducera fält som avviker starkt från vad som kan anses normalt i den aktuella miljön. När det gäller nya elanläggningar och byggnader bör man redan vid planeringen sträva efter att utforma och placera dessa så att exponeringen begränsas." (http://www.av.se/teman/elektromagnetiska/myndigheterna/)
Att välja att placera eltavlorna utanför kontrollrummet när fartyget designas är ett exempel på hur försiktighetsprincipen kan tillämpas. Mera information om resultaten från våra mätningar ombord hittar du om du följer länken "Engine Control Rooms Human Factors Field Studies" som du hittar i länklistan.
"Arbetsmiljöverket har inte utfärdat några gränsvärden vad gäller lågfrekventa magnetiska eller elektriska fält i arbetslivet. För allmänhetens exponering har Statens strålskyddsinstitut gett ut allmänna råd, SSI FS 2002:3.
I april 2004 gav EU ut ett direktiv, 2004/40/EC, som avser att skydda arbetstagare mot exponering för tidsvarierande elektromagnetiska fält. Detta direktiv ska överföras till svensk lag senast april 2012.
De värden som anges i direktivet avser att skydda mot de kända, omedelbara, negativa effekterna som orsakas av de inducerade strömmar och den energiabsorption, i form av värme, som uppstår i kroppen vid exponering för elektromagnetiska fält samt effekter orsakade av kontaktströmmar.
När det gäller gränsvärden mot långsiktiga effekter saknar vi idag kunskap att ange sådana värden, till exempel vet vi inte vilka egenskaper hos fälten som skulle kunna orsaka ohälsa. Idag finns inga säkra belägg för hälsoeffekter på lång sikt." (http://www.av.se/fragorochsvar/187.aspx)
I väntan på yttreligare forkningsresultat tillämpas Myndigheternas försiktighetsprincip om lågfrekventa elektriska och magnetiska fält som innebär;
"Myndigheterna rekommenderade då gemensamt att om åtgärder, som generellt minskar exponeringen, kan vidtas till rimliga kostnader och konsekvenser i övrigt bör man sträva efter att reducera fält som avviker starkt från vad som kan anses normalt i den aktuella miljön. När det gäller nya elanläggningar och byggnader bör man redan vid planeringen sträva efter att utforma och placera dessa så att exponeringen begränsas." (http://www.av.se/teman/elektromagnetiska/myndigheterna/)
Att välja att placera eltavlorna utanför kontrollrummet när fartyget designas är ett exempel på hur försiktighetsprincipen kan tillämpas. Mera information om resultaten från våra mätningar ombord hittar du om du följer länken "Engine Control Rooms Human Factors Field Studies" som du hittar i länklistan.
onsdag 6 april 2011
Stress ombord
Stress är ett ämne man kan prata länge om. Min erfarenhet av att lära sig mera om detta har resulterat i att ju mera jag läser desto mindre tycker jag att jag kan :-)! Kroppen är ju ett otroligt finstämt instrument med en massa processer igång för att hålla oss i jämvikt med omgivningen och det vi gör.
Vi skickade ut en enkät för att undersöka stress bland maskinbefäl för ett par år sedan. Enkäten skickades ut till alla som var anslutna till Sjöbefälsförbundet (>1300) och vi hade en svarsfrekvens på över 54% vilket är mycket bra. Detta då speciellt med tanke på att enkäten var omfattande.
Det vi var intresserade av att underska var relationen mellan upplevd stress, de krav som arbetet ställer på individen, socialt stöd samt upplevd kontroll. Vi undersökte också hur maskinbefälen uppfattade sin roll. resultaten jämfördes sedan med en "normalpopulation".
Reultatet visade att jämfört med "normalpopulationen" så upplevde maskinbefälen en högre stressnivå och rollkonflikt medan de upplevda kraven visade sig vara lägre. Detta är vid första anblicken lite tvetydigt eftersom man traditionellt ser ett samband mellan stress och kontroll. En känsla av hög kontroll ger en lägre stressnivå medan känslan av en lägre kontroll ger en hög stressnivå. Kontrollen ger en känsla av att kunna påverka sin situation, att kunna lösa problem, att hinna med uppgifterna etc. Alltså måste maskinbefälens upplevda stress vara kopplad till något annat.
Vi hade också kontrollerat "negativ affektivitet" (NA) i enkäten. Detta kan enklast beskrivas som ett personlighetsdrag. Har en person hög NA så har man en tendens att se lite dystrare på livet. Glaset är halvtomt i stället för halvfullt som de som har lägre negativ affektivitet hellre ser det. Detta gör man ofta i samband med att man mäter stress för att det har en tendens att slå igenom och då måsta men ta hänsyn till detta i beräkningarna.
Nu visade det sig att maskinbefälen låg över normalpopulationen när det kom till NA... Ekvationen stämde ännu mindre nu efter detta så vi fick lägga pannan i djupa veck. Det kändes inte rimligt att tro att denna yrkesgrupp skulle ha en utpräglat negativ syn på livet. Det stämde inte alls med mina egna erfarenheter från sjölivet. Tvärt emot allt kan jag säga, jag betraktar maskinfolk som envisa problemlösare som ser en utmaning i de svårigheter som man kan ställas inför ombord. Så vi fick ta datan ett varv till.
Nu är vi ju så lyckligt lottade att det finns duktiga statistiker att tillgå som kan göra dessa ofta komplicerade beräkningarna och sedan hjälpa till att se vad vi kan läsa ut av alla siffror. När vi tittade på rollkonflikten i relation till NA så började läget klarna för här fanns ett samband.
En rollkonflikt innebär att det finns krav i yrkesrollen som är svåra att kombinera. Detta tror vi visar ett genomslag på NA (ett missnöje med rollen) och också kan vara det som genererar en högre upplevd stress. Analysen pågår så det går inte att betrakta som färdiga resultat än men tanken är intressant. Det stärker mig också i min uppfattning att man måste börja med att kartlägga de förändringar som har skett inom yrket och utgår från detta och den nya kravbild som detta genererar.
Vi skickade ut en enkät för att undersöka stress bland maskinbefäl för ett par år sedan. Enkäten skickades ut till alla som var anslutna till Sjöbefälsförbundet (>1300) och vi hade en svarsfrekvens på över 54% vilket är mycket bra. Detta då speciellt med tanke på att enkäten var omfattande.
Det vi var intresserade av att underska var relationen mellan upplevd stress, de krav som arbetet ställer på individen, socialt stöd samt upplevd kontroll. Vi undersökte också hur maskinbefälen uppfattade sin roll. resultaten jämfördes sedan med en "normalpopulation".
Reultatet visade att jämfört med "normalpopulationen" så upplevde maskinbefälen en högre stressnivå och rollkonflikt medan de upplevda kraven visade sig vara lägre. Detta är vid första anblicken lite tvetydigt eftersom man traditionellt ser ett samband mellan stress och kontroll. En känsla av hög kontroll ger en lägre stressnivå medan känslan av en lägre kontroll ger en hög stressnivå. Kontrollen ger en känsla av att kunna påverka sin situation, att kunna lösa problem, att hinna med uppgifterna etc. Alltså måste maskinbefälens upplevda stress vara kopplad till något annat.
Vi hade också kontrollerat "negativ affektivitet" (NA) i enkäten. Detta kan enklast beskrivas som ett personlighetsdrag. Har en person hög NA så har man en tendens att se lite dystrare på livet. Glaset är halvtomt i stället för halvfullt som de som har lägre negativ affektivitet hellre ser det. Detta gör man ofta i samband med att man mäter stress för att det har en tendens att slå igenom och då måsta men ta hänsyn till detta i beräkningarna.
Nu visade det sig att maskinbefälen låg över normalpopulationen när det kom till NA... Ekvationen stämde ännu mindre nu efter detta så vi fick lägga pannan i djupa veck. Det kändes inte rimligt att tro att denna yrkesgrupp skulle ha en utpräglat negativ syn på livet. Det stämde inte alls med mina egna erfarenheter från sjölivet. Tvärt emot allt kan jag säga, jag betraktar maskinfolk som envisa problemlösare som ser en utmaning i de svårigheter som man kan ställas inför ombord. Så vi fick ta datan ett varv till.
Nu är vi ju så lyckligt lottade att det finns duktiga statistiker att tillgå som kan göra dessa ofta komplicerade beräkningarna och sedan hjälpa till att se vad vi kan läsa ut av alla siffror. När vi tittade på rollkonflikten i relation till NA så började läget klarna för här fanns ett samband.
En rollkonflikt innebär att det finns krav i yrkesrollen som är svåra att kombinera. Detta tror vi visar ett genomslag på NA (ett missnöje med rollen) och också kan vara det som genererar en högre upplevd stress. Analysen pågår så det går inte att betrakta som färdiga resultat än men tanken är intressant. Det stärker mig också i min uppfattning att man måste börja med att kartlägga de förändringar som har skett inom yrket och utgår från detta och den nya kravbild som detta genererar.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)