Under våra fältstudier ombord genomförde vi en rad olika arbetsmiljömätningar både i kontrollrummet och ute i maskin. Den mätningen som besättningarna visade mest intresse för var mätningarna av elektromagnetiska fält som vi genomförde i kontrollrummet. Värdena var som högst nära eltavlorna och generatorbrytarna, där visade instrumentet mer än 100 micro Tesla. Fältet klingade emellertid av snabbt och var någon halv meter, meter ifrån tavlan endast delar av micro Tesla. Problemet med dessa lågfrekventa fält är emellertid att det inte är kartlagt om det är farligt och i så fall hur. På Arbetsmiljöverkets hemsida hittar man följande information;
"Arbetsmiljöverket har inte utfärdat några gränsvärden vad gäller lågfrekventa magnetiska eller elektriska fält i arbetslivet. För allmänhetens exponering har Statens strålskyddsinstitut gett ut allmänna råd, SSI FS 2002:3.
I april 2004 gav EU ut ett direktiv, 2004/40/EC, som avser att skydda arbetstagare mot exponering för tidsvarierande elektromagnetiska fält. Detta direktiv ska överföras till svensk lag senast april 2012.
De värden som anges i direktivet avser att skydda mot de kända, omedelbara, negativa effekterna som orsakas av de inducerade strömmar och den energiabsorption, i form av värme, som uppstår i kroppen vid exponering för elektromagnetiska fält samt effekter orsakade av kontaktströmmar.
När det gäller gränsvärden mot långsiktiga effekter saknar vi idag kunskap att ange sådana värden, till exempel vet vi inte vilka egenskaper hos fälten som skulle kunna orsaka ohälsa. Idag finns inga säkra belägg för hälsoeffekter på lång sikt." (http://www.av.se/fragorochsvar/187.aspx)
I väntan på yttreligare forkningsresultat tillämpas Myndigheternas försiktighetsprincip om lågfrekventa elektriska och magnetiska fält som innebär;
"Myndigheterna rekommenderade då gemensamt att om åtgärder, som generellt minskar exponeringen, kan vidtas till rimliga kostnader och konsekvenser i övrigt bör man sträva efter att reducera fält som avviker starkt från vad som kan anses normalt i den aktuella miljön. När det gäller nya elanläggningar och byggnader bör man redan vid planeringen sträva efter att utforma och placera dessa så att exponeringen begränsas." (http://www.av.se/teman/elektromagnetiska/myndigheterna/)
Att välja att placera eltavlorna utanför kontrollrummet när fartyget designas är ett exempel på hur försiktighetsprincipen kan tillämpas. Mera information om resultaten från våra mätningar ombord hittar du om du följer länken "Engine Control Rooms Human Factors Field Studies" som du hittar i länklistan.
måndag 18 april 2011
onsdag 6 april 2011
Stress ombord
Stress är ett ämne man kan prata länge om. Min erfarenhet av att lära sig mera om detta har resulterat i att ju mera jag läser desto mindre tycker jag att jag kan :-)! Kroppen är ju ett otroligt finstämt instrument med en massa processer igång för att hålla oss i jämvikt med omgivningen och det vi gör.
Vi skickade ut en enkät för att undersöka stress bland maskinbefäl för ett par år sedan. Enkäten skickades ut till alla som var anslutna till Sjöbefälsförbundet (>1300) och vi hade en svarsfrekvens på över 54% vilket är mycket bra. Detta då speciellt med tanke på att enkäten var omfattande.
Det vi var intresserade av att underska var relationen mellan upplevd stress, de krav som arbetet ställer på individen, socialt stöd samt upplevd kontroll. Vi undersökte också hur maskinbefälen uppfattade sin roll. resultaten jämfördes sedan med en "normalpopulation".
Reultatet visade att jämfört med "normalpopulationen" så upplevde maskinbefälen en högre stressnivå och rollkonflikt medan de upplevda kraven visade sig vara lägre. Detta är vid första anblicken lite tvetydigt eftersom man traditionellt ser ett samband mellan stress och kontroll. En känsla av hög kontroll ger en lägre stressnivå medan känslan av en lägre kontroll ger en hög stressnivå. Kontrollen ger en känsla av att kunna påverka sin situation, att kunna lösa problem, att hinna med uppgifterna etc. Alltså måste maskinbefälens upplevda stress vara kopplad till något annat.
Vi hade också kontrollerat "negativ affektivitet" (NA) i enkäten. Detta kan enklast beskrivas som ett personlighetsdrag. Har en person hög NA så har man en tendens att se lite dystrare på livet. Glaset är halvtomt i stället för halvfullt som de som har lägre negativ affektivitet hellre ser det. Detta gör man ofta i samband med att man mäter stress för att det har en tendens att slå igenom och då måsta men ta hänsyn till detta i beräkningarna.
Nu visade det sig att maskinbefälen låg över normalpopulationen när det kom till NA... Ekvationen stämde ännu mindre nu efter detta så vi fick lägga pannan i djupa veck. Det kändes inte rimligt att tro att denna yrkesgrupp skulle ha en utpräglat negativ syn på livet. Det stämde inte alls med mina egna erfarenheter från sjölivet. Tvärt emot allt kan jag säga, jag betraktar maskinfolk som envisa problemlösare som ser en utmaning i de svårigheter som man kan ställas inför ombord. Så vi fick ta datan ett varv till.
Nu är vi ju så lyckligt lottade att det finns duktiga statistiker att tillgå som kan göra dessa ofta komplicerade beräkningarna och sedan hjälpa till att se vad vi kan läsa ut av alla siffror. När vi tittade på rollkonflikten i relation till NA så började läget klarna för här fanns ett samband.
En rollkonflikt innebär att det finns krav i yrkesrollen som är svåra att kombinera. Detta tror vi visar ett genomslag på NA (ett missnöje med rollen) och också kan vara det som genererar en högre upplevd stress. Analysen pågår så det går inte att betrakta som färdiga resultat än men tanken är intressant. Det stärker mig också i min uppfattning att man måste börja med att kartlägga de förändringar som har skett inom yrket och utgår från detta och den nya kravbild som detta genererar.
Vi skickade ut en enkät för att undersöka stress bland maskinbefäl för ett par år sedan. Enkäten skickades ut till alla som var anslutna till Sjöbefälsförbundet (>1300) och vi hade en svarsfrekvens på över 54% vilket är mycket bra. Detta då speciellt med tanke på att enkäten var omfattande.
Det vi var intresserade av att underska var relationen mellan upplevd stress, de krav som arbetet ställer på individen, socialt stöd samt upplevd kontroll. Vi undersökte också hur maskinbefälen uppfattade sin roll. resultaten jämfördes sedan med en "normalpopulation".
Reultatet visade att jämfört med "normalpopulationen" så upplevde maskinbefälen en högre stressnivå och rollkonflikt medan de upplevda kraven visade sig vara lägre. Detta är vid första anblicken lite tvetydigt eftersom man traditionellt ser ett samband mellan stress och kontroll. En känsla av hög kontroll ger en lägre stressnivå medan känslan av en lägre kontroll ger en hög stressnivå. Kontrollen ger en känsla av att kunna påverka sin situation, att kunna lösa problem, att hinna med uppgifterna etc. Alltså måste maskinbefälens upplevda stress vara kopplad till något annat.
Vi hade också kontrollerat "negativ affektivitet" (NA) i enkäten. Detta kan enklast beskrivas som ett personlighetsdrag. Har en person hög NA så har man en tendens att se lite dystrare på livet. Glaset är halvtomt i stället för halvfullt som de som har lägre negativ affektivitet hellre ser det. Detta gör man ofta i samband med att man mäter stress för att det har en tendens att slå igenom och då måsta men ta hänsyn till detta i beräkningarna.
Nu visade det sig att maskinbefälen låg över normalpopulationen när det kom till NA... Ekvationen stämde ännu mindre nu efter detta så vi fick lägga pannan i djupa veck. Det kändes inte rimligt att tro att denna yrkesgrupp skulle ha en utpräglat negativ syn på livet. Det stämde inte alls med mina egna erfarenheter från sjölivet. Tvärt emot allt kan jag säga, jag betraktar maskinfolk som envisa problemlösare som ser en utmaning i de svårigheter som man kan ställas inför ombord. Så vi fick ta datan ett varv till.
Nu är vi ju så lyckligt lottade att det finns duktiga statistiker att tillgå som kan göra dessa ofta komplicerade beräkningarna och sedan hjälpa till att se vad vi kan läsa ut av alla siffror. När vi tittade på rollkonflikten i relation till NA så började läget klarna för här fanns ett samband.
En rollkonflikt innebär att det finns krav i yrkesrollen som är svåra att kombinera. Detta tror vi visar ett genomslag på NA (ett missnöje med rollen) och också kan vara det som genererar en högre upplevd stress. Analysen pågår så det går inte att betrakta som färdiga resultat än men tanken är intressant. Det stärker mig också i min uppfattning att man måste börja med att kartlägga de förändringar som har skett inom yrket och utgår från detta och den nya kravbild som detta genererar.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)